Nedanstående projekt som tidigare beviljats finansiering av Trafikverket har vid TRANSPORTEKONOMIS uppstart införlivats i programmet:

Bytesmotstånd – vad består det av och hur stort är det?

Projektledare: Jenny Widell, Sweco
Avslutat juni 2018
Rapport

SAMPERS 4 – fortsättning

Projektledare: Ida Kristoffersson, VTI
Avslutat juni 2018
Projektbeskrivning

Arbetet med att förbättra Sampers regionala modellen genom att skatta om och skriva helt ny kod har pågått i ungefär 2 år. Projektet syftar till få en fungerande programvara. Målet är att omskattade Sampers efter genomfört projekt är implementerad och ger rimliga resultat för SAMM-regionen.

Demonstration av och rekommendationer för nya sätt att samla in individuell resvaneinformation

Projektledare: Jenny Eriksson, VTI
Avslutat oktober 2018
Rapport

CBA för cykel i praktiken

Projektledare: Maria Börjesson, VTI
Avslutas: december 2018
Projektbeskrivning

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en tydligare koppling kan uppnås mellan utformningen av specifika cykelinvesteringar och GC-kalk. Detta för att möjliggöra för Stockholm och andra städer att göra en samhällsekonomisk rangordning av sina föreslagna cykelåtgärder. Detta är av särskilt stor vikt när allt mer resurser satsas på cykelinfrastruktur.

Effektsamband för persontågsparkens sammansättning

Projektledare: Oskar Fröidh, KTH
Avslutas: januari 2019
Projektbeskrivning

Ta fram ett underlag för beslut om hur Trafikverket skulle kunna nyttiggöra kunskapen på kort och medellång sikt och ge förslag på en väg framåt.

Effektsamband mellan ackumulerad tonnage och felfrekvens på räl

Projektledare: Kristofer Odolinski, VTI
Avslutas: mars 2019
Projektbeskrivning

Projektet syftar till framtagande av effektsamband mellan ackumulerat tonnage och felfrekvens på räl. Ackumulerat tonnage är relevant att användas som ett mått på komponentens ålder när effektsamband med felfrekvens ska fastställas. Det är inte antal år i drift som enkom påverkar slitage, utan komponentens nedbrytning är även trafikberoende. Nytt samband ska nyttjas i prioritering av underhållsåtgärder.

Tillståndsbedömning av järnvägens infrastruktur i ett reinvesteringsperspektiv

Projektledare: Kristofer Odolinski, VTI
Avslutas: augusti 2019
Projektbeskrivning

Projektet syftar till att ta fram kostnads- och felsamband när tillståndet förändras, framförallt som en följd av ökat ackumulerat tonnage/ålder.

Diskontering av restidsnyttor, trafiksäkerhet och koldioxid

Projektledare: Disa Asplund, VTI
Avslutas: september 2019
Projektbeskrivning

Projektet ska utveckla och testa en modell för diskontering av samhällsekonomiska effekter av investeringar i transportinfrastruktur. Det finns argument för att diskonteringsräntan både ska sänkas och höjas, varför projektet ska granska och testa metoder för att, inledningsvis, fastställa diskonteringsräntans storlek.

Estimation and implementation of a stochastic/deterministic logistics module in Samgods

Projektledare: Samuel Lindgren, VTI
Avslutas: september 2019
Projektbeskrivning

This project entails the estimation of discrete choice models for all relevant Samgods commodity groups using updated cost and time variables and the new Samgods commodity classification. It also includes a detailed evaluation of discrete choice models and specifications, which can be used as a foundation for a stochastic logistics module.

Kostnader för trafikbuller fördelat på olika boendemiljöer

Projektledare: Jan-Erik Swärdh, VTI
Avslutas: oktober 2019
Projektbeskrivning

Fördelning av kostnad för bullestörningar, för vistelse inne och utanför bostaden, bygger på schabloner och ser ut 50% – 50%. Projekte syftar till, med utgångspunkt i empiriska metoder över bostadsproser, analysera om annan fördelning är mer förenlig med individers betalningsvilja för minskade bullerstörningar.

Styrmedel för fossilfria bilresor

Projektledare: Roger Pyddoke, VTI
Avslutas: oktober 2019
Projektbeskrivning

Projektet syftar till undersökning av vilka styrmedel som kan krävas för att närma sig klimatmålen med hjälp av fordon som drivs med förnybara energikällor och/eller är energisnålare, samt vilka välfärdsfaktorer som är förknippade med med olika styrmedelskombinationer. Projektet har 2 delar: 1. dataanskaffning 2. analys av en kombination av en bilägandemodell och en bilparksmodell map en uppsättning av styrmedel.

WTP to reduce traffic risks in Sweden – A focus on the risk source ans scope sensitivity

Projektledare: Henrik Andersson, gästforskare VTI
Avslutas: april 2020
Projektbeskrivning

The aim of this study is to elicit individual preferences for traffic risks and main objectives are fourfold: (i) to elicit a VSL (value of statistical life) and VSI (value of a statistical illness) for road, railway, air- and sea-traffic safety than can be used for policy purposes, (ii) to examine scope sensitivity between samples to examine the validity of the currently used ASEK values, (iii), to elicit equivalent monetary values for non-fatal risks and (iv) to examine the difference in estimates between the DCE (discrete choice experiment) and CV (contingent valuation) methods. To examine objective (i) we will use DCE since that survey mode is best suited to examine the effect on transport mode on respondents’ WTP (willingness to pay). Objective (iv) will be achieved by creating identical surveys where only the WTP questions will differ between samples, i.e. respondents will either face DCE or CV questions. The design of the surveys in the DCE and CV will allow for objective (iii) to be achieved at a minimal additional cost for the whole project.

Optimal kollektivtrafikering och optimala subventioner i storstad, småstad och glesbygd

Projektledare: Maria Börjesson, VTI
Avslutas: december 2019
Projektbeskrivning

Projektet kommer att ge bättre möjligheter till analyser av steg 1 och steg 2 åtgärder, genom modellering av kollektivtrafik. Tillämpad modell studerar samhällsekonomiskt optimal turtäthet, taxor och avstånd mellan hållplatser för buss samtidigt som den optimerar prissättning av biltrafik och allokering av antal körfält till kollektivtrafik, bil och cykel. Projektet avser studera optimala taxor och turtätheten i glesbygd och i storstad, och även i glesare områden runt storstäder.

Strategisk transportmodell för storstad (Stockholmsregionen) – Sampers och MATSim (IHOP 4)

Projektledare: Gunnar Flötteröd, VTI
Projektbeskrivning

Denna etapp syftar till framtagandet av en fullskalig modell för Stockholms regionen, för att i synnerhet förbättra modellering av trängsel problematiken. Mer i detalj ingår det i projektet att ta fram och leverera ett fungerande strategisk transportmodellsystem för Region Stockholm, innehållande modellspecifikationer, implementerade mjukvaror, vetenskaplig och praktisk dokumentation. Det ingår även att svara för viss kompetensutveckling för ett antal intressenter för användande och underhåll av systemet samt föreslå fortsatt utveckling. Allmän information och presentation av modellsystemet för lämpliga grupperingar ska också genomföras inom projektet.

Modell för policy- och styrmedelanalyser

Projektledare: Roger Pyddoke, VTI
Projektbeskrivning

Projektet ska analysera, för en medelstor stad (Uppsala), samspelet mellan olika lokala styrmedel i form av utbud och prissättning för kollektivtrafik och parkering, närmare bestämd trängselskatt och parkeringsavgifter. Projektets resultat ska inbegripas i BUPOV modellen (BussUtbud- och Prissättning – OptimeringsVerktyg), för mer generella analyser av främst steg 1 och steg 2-åtgärder, i skillnad från existerande högupplösta modeller (SAMPERS, CONTRAM m. fl.) som nyttjas för steg 3 och steg 4-åtgärder.

Optimal kollektivtrafikering och optimala subventioner i storstad, småstad och glesbygd

Projektledare: Henrik Andersson, gästforskare VTI
Projektbeskrivning

Projektet syftar till att skapa förståelse för: A. vilka rättvise- och fördelningseffekter investeringar i transportområdet ger upphov till, med fokus på samband mellan tillgänglighet och livsmedelpriser SAMT B. hur stora nyttor medborgare och tjänstemän är villiga att offra i utbyte mot en jämn fördelning.

Varia – bilrestider i storstad

Projektledare: Erik Jenelius, KTH
Avslutas: februari 2020
Projektbeskrivning

Målet med projektet är att identifiera för vilken restidsfördelning skall spridningsmått uppskattas och värderas, samt vilka variationskällor som ger sådan variation som bidrar till ”osäkerhet”.

 

Nedanstående projekt har beviljats finansiering av Trafikverket inom ramen för TRANSPORTEKONOMI:

Fortsatt utveckling av fel- och förseningsmodellen för tillförlitliga effektsamband mellan trafikkritiska fel och påverkan på trafiken (FF+)

Projektledare: Sida Jiang, WSP
Avslutas: februari 2020
Projektbeskrivning

I arbetet med att utveckla Trafikverkets Fel- och förseningsmodell (FF) behöver vi öka kunskapen om sambanden mellan olika typer av fel och trafikala effekter och hur väder samverkar försening under varierande trafikscenarier. I projektet uppdateras beskrivningen för FF-effektsamband med data från 2017, enkel integrering med dataväxling från och till olika prognostidtabeller eller tidtabellssimuleringar. Resultat av FF modellen: t.ex. fördelning av primär försening som kan användas för simuleringsverktyget Railsys. I projektet tillhandahåller vi modellen i ett webgränssnitt förr öppen och interaktiv tillgång till för TransportEkonomimedlemmar, vilket också ger tillgång till feedback som underlättar fortsatt utveckling.

Samhällsekonomisk lönsamhet av Elvägar

Projektledare: Maria Börjesson, VTI
Avslutas: juni 2020
Projektbeskrivning

Vår avsikt med projektet är att testa vilken ”kritisk massa” som behövs för samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsamhet för elvägar. Vi kommer att studera den samhällsekonomiska lönsamheten för ett elvägsscenariot elektrifiering av E4 mellan Skåne och Uppsala i kombination med elektrifiering av hela den svenska delen av E6 samt RV40 mellan Jönköping och Göteborg. Förväntad nytta är en bättre förståelse för systemeffekterna när den samhällsekonomiska nyttan av elvägar utvärderas är central för en eventuell elektrifiering av godstransporterna i Sverige.

DEMOPAN – Demand model estimation based on passive data collection

Projektledare: Ida Kristoffersson, VTI
Avslutas: april 2022
Projektbeskrivning

The project will result in conclusion about the possibilities to estimate demand models on passive data and a comparison with results of traditional estimation methods. These findings will indicate what are the best ways forward for utilizing existing data sources to support large-scale modelling for transport policy development.

Förstudie: effekter av minskad sårbarhet vid långa avbrott

Projektledare: Katja Vuorenmaa Berdica, WSP
Projektbeskrivning

Idag finns ingen vedertagen metod för att kvantifiera och värdera den här typen av effekter. Förstudien går ut på att konkretisera problemet och dess ingående komponenter och ta fram en handlingsplan med tillhörande projektbeskrivningar för hur arbetet ska drivas vidare.

Effektsamband för sjöfart (trafiksäkerhet och miljö)

Projektledare: Inge Vierth, VTI
Projektbeskrivning

De samhällsekonomiska kalkylmodellerna för sjöfart brister relativt de som finns för övriga trafikslag. Det finns därav ett behov av modeller som möjliggör framtagande av likvärdiga samhällsekonomiska kalkyler för sjöfartsåtgärder. En viktigt förutsättning för detta är kvantifieringar av de underliggande effektsambanden, något som idag saknas nästan helt.

Studien syftar till att ta fram effektsamband för sjötransporter (fokus på godstransporter)
– Effektersamband som avser sjösäkerhet
– Effektersamband som avser mängden emissioner

Modellering av sjöfartens konkurrenskraft (analys av sjötransporter med AIS-data)

Projektledare: Inge Vierth, VTI
Projektbeskrivning

handlar om att utifrån positioneringsdata för fartyg 2007 – 2018 och andra statistikkällor och estimat ur Samgodsmodellen, undersöka möjligheterna att studera hur åtgärder och teknisk utveckling m.m. påverkat logistiksystemet. Projektet sammanställer en databas med fartygsrörelser mellan hamnar och kopplat till annan statistik nås en beskrivning av hur fartygstransporter utvecklats över tid. Här görs även ekonometriska skattningar. I projektet studeras hur policyförändringar, investeringar, teknisk utveckling m.m. över tid har påverkat:
– val av transportkedjor och lastbärare,
– val av fartygstyper och fartygsstorlekar,
– avgångsfrekvenser och hastigheter,
– val av hamn
– transportupplägg (linjetrafik, anropsstyrd trafik eller slingor)
– samlastning av svenskt och/eller utländskt gods
– och i vilken mån dessa faktorer är varugrupps- eller relationsspecifika

Sjöfart, returtrpt (2018, CTS4)

Projektledare: Disa Asplund, VTI

Styrmedel och internationellt sammanlänkade marknader – en ekonometrisk analys av adoptionen av nollutsläppsfordon inom EU, Nordamerika och Japan

Projektledare: Lina Jonsson, WSP
Projektbeskrivning

Flera länder har under senare år försökt att öka användningen av noll-utsläppsfordon och andra miljöanpassade fordon med hjälp av subventioner, offentliga inköp av t.ex. elbilar etc. Dock är kunskapen om utfallet av detta bristfällig. Syfte och mål med detta projekt är att öka kunskapen om hur subventioner och andra aktiviteter påverkar adoptionen av nollutsläppsfordon.

Pricing of long-distance travel in large-scale models

Projektledare: Ida Kristoffersson, VTI
Projektbeskrivning

The aim of the project is to develop a method that turns the differentiated prices offered to the travellers into fares suitable for implementation in a large-scale model such as Sampers, taking into account the variation in fares. This improvement would contribute substantially to improving the accuracy and credibility of the forecats made by Sampers and would open the possibility of improving Sampers itself in future by estimating more accurate cost coefficients

Förberedande litteraturstudie inför implementering av parkeringsmotstånd i Sampersmodellen

Projektledare:  John McDaniel, Ramboll
Projektbeskrivning

Projektets syfte är att öka kunskapen kring hur parkeringsmotstånd tillämpats i statiska trafikmodeller runt om i världen. Genom att tillgängliggöra aktuell akademisk och tillämpad kunskap på svenska är ambitionen med projektet att utgöra en kunskapsbas för hur parkeringsmotstånd kan implementeras i Sampers.

Anslutningsresor i modellen för långväga persontransporter

Projektledare: Ida Kristoffersson, VTI
Projektbeskrivning

Anslutningsresan är i många fall en betydande del av reseuppoffringen i en långväga resa. För närvarande saknas en modell i det svenska prognossystemet för att analysera anslutningsresor. Det föreslagna projektet syftar till att ta fram grundläggande kunskap för att eventuellt komplettera Samperssystemet med en modell för anslutningsresor. Inom projektet gör vi en deskriptiv dataanalys om hur anslutningsresandet ser ut idag. Vi gör också en översikt om var forskning och aktuell tillämpning står idag.

Värdet av transporttidsvariation

Projektledare: Jonas Waidringer, Högskolan i Borås
Projektbeskrivning

Godstransporternas tillförlitlighet behandlas bristfälligt eller inte alls i samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturinvesteringar och tas inte heller på ett tillfredställande sätt i beaktande vid prioriteringen av tåglägen. För att råda bot på detta har ett par projekt genomförts för att skatta VTTV (value of transport time variation), framförallt två av Trafikverket finansierade pilotstudier (en av WSP & partners, en av VTI & partners). Med grund i dessa pilotprojekt genomfördes ytterligare två projekt. WSP och partners rapport resulterade i en modell för att beräkna VTTV som presenterades på World Conference on Transport Research (Shanghai, 2016) och sedan valdes ut för publicering i WCTRs huvudjournal Research in Transportation Economics (se Andersson et al, 2017). I Andersson et al (2017) redovisas en skattning av modellen utifrån en fallstudie, artikeln baserades på den mikroekonomiska modell som togs fram i WSP:s pilotstudie. I denna ansökan genomförs en huvudstudie, det vill säga att vi genomför en datainsamling och baserat på den skattar värden för transporttidsvariation som kan användas i samhällsekonomiska kalkyler för åtgärder inom transportsystemet. Vår bedömning är att projektet kan genomföras till en relativt låg kostnad då modellen redan är utvecklad, testad empiriskt och vetenskapligt kvalitetssäkrad.Målet är en verifierad metod för att beräkna VTTV för de olika branscherna på (hela) godstransportmarknaden. Denna kan användas både för de samhällsekonomiska kalkylerna men också som ett jämförelseindex inom och mellan branscherna.

Dynamisk kalibrering

Projektledare: Gunnar Flötteröd, Linköpings Universitet
Projektbeskrivning

Strategiska transportplaneringsmodeller, exempelvis Samper och IHOP systemet (Berglund et al. 2014, Canella et al. 2016, 2017), är viktiga verktyg för analys av förändringar i infrastruktur, policyförändringar och vägavgifter. Traditionellt har statiska modeller använts för denna typ av analyser, med sina väl kända brister i att beskriva hur trängsel propagerar i ett trafiknätverk (se exempelvis Eliasson et al., 2013; Tsanakas et al., 2017). Detta kan leda till stora fel i estimerad restid, vilket ger följdfel när restiderna används i en samhällsekonomiskkalkyl. Sammantaget gör detta statiska modeller olämpliga för att analysera situationer med trängsel/köbildning i trafiknätverk. Dynamiska trafikmodeller kan ur ett trafikträngselperspektiv beskriva alla relevanta fenomen (Berglund et al., 2014), och är därför viktiga verktyg vid analys av trafiksystem i storstadsmiljöer. Med vilken kvalitet som en dynamisk modell estimerar restider är dock starkt beroende av nätverksparametrarna, särskilt vägkapacitet. I detta projekt utvecklas och implementeras en semi-automatiserad kapacitetskalibreringsmetod för användning tillsammans med två av Trafikverkets system för nätutläggning: MATSim respektive Transmodeler. Metoden demonstreras för ett Stockholmsnätverk, och implementeringen görs tillgänglig för fortsatta studier som ett datorprogram med dokumentation.

ITAKA – Interaktion och konvergering

Projektledare: Clas Rydergren, Linköpings Universitet
Projektbeskrivning

I Sverige används det trafikslagsövergripande modellsystemet Sampers för att skapa jämförbarhet vid samhällsekonomiska beräkningar. I denna typ av trafikslagsövergripande modeller beräknas ett jämviktsläge som omfattar reseefterfrågan, restider och ruttvalet för alla färdmedel och reseärenden. Modellen behandlar trafikflöden av olika fordon, såsom personbilar och lastbilar, vilka har olika hastighet och kriterier för ruttval samt påverkar både egna och varandras restider genom trängsel. Denna påverkan är asymmetrisk men trots det undviker man att ta hänsyn till detta i dagens trafikmodeller eftersom lösning till asymmetrisk utläggning inte garanterat är stabil med avseende på små förändringar i indata. Ett annat problem som påverkar resultat av samhällsekonomiska beräkningar baserade på resultat från Sampers är att nätverksutläggningar för två alternativ ofta resulterar i betydande skillnader i ruttvalet mellan alternativen långt från influensområdet för åtgärd som man vill undersöka. Projektets mål är åtgärda dessa tillkortakommanden genom att på bästa sätt kombinera utläggningar av olika fordonsslag på vägnätet och anpassa beräkningsmetoder och konvergenskriterier i modellen för att ta fram jämförbara jämviktslösningar med olika förutsättningar som indata till efterföljande nyttoanalys och minska beräkningstid som behövs för att ta fram dem.

THHT- Trafikeringskostnader för höghastighetståg

Projektledare: Oskar Fröidh, KTH
Avslutas: juni 2020
Projektbeskrivning

Detta forskningsprojekt (THHT) är en fördjupad analys av trafikeringskostnader specifikt med höghastighetståg. Avsikten är att uppnå en likvärdig kvalitet på effektsamband och trafikeringskostnader som för andra tågtyper. Framtida trafikeringskostnader för höghastighetståg estimeras utifrån flera källor. Under arbetet används en modell för trafikeringskostnader (Gröna tågets kostnadsmodell) som uppdateras och kompletteras för beräkningar av generella framtida trafikeringskostnader med höghastighetståg anpassade för nationell trafikering. Resultaten ska användas som underlag för ASEKs rekommendationer och bidra till bättre kvalitet på uppdaterade trafikeringskostnader och samhälls-ekonomiska kalkyler för framtida investeringar i järnväg.